Man tror att det första färdmedlet på vattnet kan ha varit en flotte alternativt en stockbåt. Det är i alla fall vad de tidigaste fynden visar, och det är fynd som gjorts från så tidigt som 6000 år f.Kr. Genom forskning och dokumentation har man kunnat fastställa hur de tidigaste båtarna var konstruerade, inte minst tack vare den norske marinbiologen, upptäcktsresanden och författaren Thor Heyerdahl.
Från vikingatiden till modern tid
Man har också funnit skepp och båtar från vikingatiden, en era som varade från runt 700-talet fram till 1000-talet ungefär. I Roskilde finns de äldsta bevarade skeppen samlade på Vikingaskeppsmuseet, och i Norge har bland annat det så kallade Gokstadsskeppet påträffats. Även i Sverige har det gjorts en del fynd, men då mest mindre skepp utrustade med bland annat råsegel och styråror. Ett av dessa skepp heter Galtabäcksbåten och är ett fynd från någonstans runt 1200-talet.
Runt medeltiden färdades man med så kallade “koggar” runt Östersjöns och Nordsjöns farleder. Koggen var en större båt som byggdes med hjälp av en teknik som kallas kravell, som sedermera blev den metod som användes då man behövde bygga skepp av större modell. Bland annat byggdes örlogsskepp med hjälp av denna metod, där ett av de mest kända är regalskeppet Vasa, som sedan många år finns att beskåda på Vasamuseet i Stockholm.
Handelsfartygen under senare delen av medeltiden försågs ofta med kanoner, och valet av träslag blev allt viktigare när man byggde båtar och skepp. Ek var det vanligaste träslaget i Sverige, men även furu och gran användes flitigt, men då främst för b
ygge av fiskebåtar. Fiskeriet blev en allt vanligare inkomstkälla vid landets kuster och båtarna blev allt säkrare och fiskeredskapen allt effektivare.
Sakta med säkert byggdes en industri och handel fram, vilket ledde fram till det samhälle vi ser idag. Träbåtsbyggandet pågick dock flitigt fram till omkring 1960, då man allt oftare ersatte träet med glasfiberarmerad polyester, ett styvt material som främst används för att förstärka andra material.
Det moderna industrisamhället
I takt med att industrialiseringen växte fick olika samhällsgrupper bättre ekonomiska förutsättningar och möjligheterna att unna sig såväl semester och fritidsaktiviteter blev allt större och vanligare. De här samhällsgrupperna skapade en efterfrågan och ett behov av andra typer av båtar än de som främst använts inom fiskeri- och transportnäringen, främst för att ta sig ut till sommarstället eller badstränderna längs Sveriges kuster.
Bygget av fritidsbåtar börjar därmed ta fart, där de första byggdes i princip enligt ursprungsmodellen för allmogebåtar. Så småningom utvecklades såväl ritmetoder som verktyg för att ta fram bland annat 3D-modeller som låg till grund för bygget av olika motor- och segelbåtar.
Främst tillverkningen av träbåtar försedda med segel och en utombordare växte snabbt och blev snart en helt egen industri på flera platser i Sverige. Det blev dessutom den nya tidens stora exportvara, något som fortfarande håller i sig än idag. Man delade in fritidsbåtarna i främst två huvudgrupper, där segelbåtar var den ena kategorin och motorbåtar den andra. Även jollar, kanoter, kajaker och roddbåtar började bli allt vanligare att tillverka.